När vi vill miljöträna våra hästar finns det olika metoder som vi använder oss av utan att vi riktigt vet hur etiska eller effektiva dessa metoder är i både det korta och långa loppet.
Flooding – som vi väljer att kalla för att översvämma på svenska – är när man upprepar och håller kvar ett stimuli som framkallar rädsla, i ett scenario där hästen inte kan komma undan.
Till exempel när jag följer hästen med en vattenslang tills den står still och jag kan spola benen. Eller när vi låser in en stressad häst i boxen och släpper inte ut den förrän den har lugnat ner sig. Eller när vi tar på en sadel på en unghäst för första gången och låter den springa runt tills den inte bockar eller springer hysteriskt längre.
Detta sätt att träna går hand i hand med dominansteorin som vi lär oss mycket tidigt. Du måste visa vem som bestämmer och hästen får ALDRIG VINNA. För vi vet ju “att det inte är farligt” och att hästen bara försöker bestämma och vara dominant över oss…
Flooding är en av de vanligaste metoderna som används när vi vill träna vår häst med saker den inte är så glad i. Flooding är en metod som även används på människor för att bota fobier. Denna metod är dock omdiskuterad då den samtidigt som den kan vara effektiv så kan den hos många patienter istället ge en motsatt effekt och resultera i förhöjd stress, rädsla och ångest. I jämförelse med andra metoder framkallar flooding otroligt starka och otrevliga reaktioner hos patienten under sessionens gång. Patienter i fråga väljer därför sällan denna metod frivilligt.
Vi behöver då komma ihåg att vi sällan låter vår häst välja, förmedla eller kontrollera hur dennes träningssession ska gå till. Många gånger styrs vi istället av vårt stressade liv och låter vårt tajta tidschema bestämma hur vi väljer att träna vår häst. Effektivitet i stunden är oftast kriteriet vi går efter i första hand och i andra hand kommer hästens uppfattning av träningen.
The opposite of anger is not calmness. It is empathy. – Mehmet Oz
Forskning visar även att flooding är starkt sammankopplat med inlärd hjälplöshet hos djur. Inlärd hjälplöshet skapas under former där djuret utsätts för otrevligt (aversive på engelska) stimuli som den inte kan komma undan. Detta leder senare till att djuret är “snällt” kvar i situationen trots att den skulle ha möjlighet till att undvika den. Vi har läst om detta tidigare när det gäller träningsformen rollkür där det otrevliga orsakar hästen smärta, men på samma sätt kan ett stimuli som orsakar hästen rädsla få den att hamna i ett läge av inlärd hjälplöshet.
Därför behöver vi ställa oss frågan när vi miljötränar: Blir den verkligen lugn och slutar tycka illa om det vi tränar den med, eller känner den sig bara hjälplös?
Om vi lever oss in i hästens situation, hur känns det att vara riktigt rädd, vilja gå därifrån och bli totalt ignorerad av människan som står bredvid. Din rädsla blir bagatelliserad och det läskiga bara fortsätter och fortsätter, du kan inte komma ifrån det och du kan inte påverka situationen.
Vilka tankar ger detta dig om människan som utsatt dig för detta?
Detta är frågan som fått både Joanna och Anne att själva ifrågasätta sina tidigare träningsmetoder där bland annat flooding var en metod som kunde användas mer eller mindre regelbundet. Vi har alltid velat våra hästar väl och värderat relationen emellan oss högt men egentligen inte vetat om konsekvensen av träningen eller att det finns andra sätt att träna på.
Vad kan man göra istället?
Det finns alternativ som både är mer effektiva i längden, mer etiska genom att de skapar mindre stress, rädsla eller ångest och de kan till och med upplevas så trevliga att hästen frivilligt VILL fortsätta.
Hästar precis som vi, lär sig mycket snabbare när de är lugna och känslan av nyfikenhet är aktiverad. Därför är det bra att dela upp det obehagliga i mindre delar och utsätta hästen för en svagare version av det den är rädd för, för att på det viset öka toleransen lite i taget. Detta kallas för systematisk avsensibilisering.
Betingar vi dessutom ihop det lite otrevliga med något som hästen faktiskt tycker är trevligt, såsom kli, godis eller lek så blir det ännu bättre – detta kallas för omvänd betingning.
Genom att använda oss mer av dessa metoder blir träningen säkrare för oss människor då vi slipper hantera rädda, oförutsägbara och stora flyktdjur. Inlärningen sker snabbare för hästen då hjärnan inte klarar av att lära sig något under stress samtidigt som träningen blir betingad med en trevlig känsla som nyfikenhet istället för den otrevliga känslan av rädsla. Vi bibehåller samtidigt vår relation med vår häst då den kommer tycka om att tränas och spendera tid med sin människa som den känner tillit till.
Flooding bör därför vara en metod att använda i sista hand och endast när det inte finns något annat alternativ. Det bör inte användas rutinmässigt för att hantera rädsla och fobier.
I believe empathy is the most essential quality of civilization – Roger Ebert
_______________________________
#horsemanshipiutveckling är ett samarbete mellan instruktörerna
Joanna – forstadinhast.nu
&
Anne – annedirksen.se
Källor
http://www.psychologywizard.net/flooding.html
Ethical principles of psycologist and code of conduct
https://www.apa.org/ethics/code/index.aspx
Reducing Aggression and Fear through Learning
S.G. Friedman, Ph.D., Utah State University http://behaviorworks.org/files/articles/Alternatives%20to%20Parrot%20Breaking%202002.pdf
Dr Helen Spence
https://clickerhappyhorse.wordpress.com/2014/10/13/flooding-and-learned-helplessness-in-horse-training-what-it-is-and-how-to-recognise-it/
https://www.verywell.com/what-is-learned-helplessness-2795326
Seligman, M.E., & Maier, S.F. Failure to escape traumatic shock. Journal of Experimental Psychology. 1967;74(1), 1-9.
McLeod, S. A. (2008). Systematic Desensitization. Retrieved from www.simplypsychology.org/Systematic-Desensitisation.html